Om mig

Det är jag som är Camilla Stefansdotter.

Jag kan börja med att berätta att på bilden till vänster och bilden du klickade på för att komma till denna text är jag tillsammans med en god väns hund. Hunden hette Rusti och var en Chesapeake bay retriever. Tyvärr så finns han inte längre, han avlivades p.g.a. epilepsi. Han blev 4 år och under den tiden han levde var han en av de mest underbara, och framför allt arbetsglada, hundar jag haft nöjet att lära känna. Jag lånade honom av min gode vän under min studietid på Hundens Utbildningsakademi där jag utbildade mig till Hundinstruktör. Han blev inklickad och uttröttad och fick stå ut med så mycket, men vi hade enormt roligt ihop. Han var en hund med enorm "motor" som älskade vatten och apportering. Inte så konstigt kanske med tanke på vilken ras han tillhörde. ;) Samma gode vän hade även en Malinois, en tik, som gav mig idén till Skogsagilityn och som även lärde mig en hel del om hundens nos i praktiken.

Tillbaka till mig. Jag har redan nämnt att jag utbildat mig på Hundens som ligger i Skåne. ganska långt från mina hemtrakter då jag är född och uppvuxen och numera har min verksamhet i Haninge, en förort till Stockholm. Jag valde Hundens för att jag ville utbilda mig inom moderna, mjuka metoder och för att jag visste att Brukshundsklubben absolut inte var något för mig. Burkshundsklubben behöver inte vara dålig, men mina erfarenheter av den vid den tidpunkten var inte av godo.

Efter Hundens har jag utbildat mig till Hunddagisföreståndare på Stockholms hundforum. Hundforum arbetar med samma grundvärderingar och samma metoder som jag står för och det var bl.a. därför jag valde att gå just där. Med mer än 10 års erfarenhet av Hunddagisbranschen så tyckte jag också att de besatt kunskaper som skulle komma mig till godo. I den utbildningen ingick Fördjupad raskunskap som jag haft enorm nytta av både i arbetet med mina daghundar och ännu mer med mina kurser. Den insikt i och förståelse för varje ras hundtyp och ursprungliga arbetsuppgifter eller syften är grundläggande för och har varit ovärderlig för mitt arbete med hundar. För även om jag inte kan varenda ras och dess syften och historik i minnet, speciellt inte sådana jag inte alltför ofta råkar på, så innebär denna övergripande kunskap om hundtyperna att jag får en förståelse för varje enskild hund utifrån dennes framavlade såväl som (tror vi ofta) bortavlade (men i själva verket dolda) egenskaper. Det gör också att när jag behöver läsa på om en specifik ras, t.ex. inför en kurs, så behöver jag bara fylla i luckor istället för att också bygga luckorna först.

Jag försöker att alltid uppdatera mig inom hund genom att gå på seminarier och föreläsningar och läsa nyutgivna böcker och få kontakt med andra hundinstruktörer. I år ska jag (som vanligt) gå på ADVENTure dog conference och nästa år hoppas jag kunna höra Bob Bailey föreläsa när han kommer till Stockholm.

Tro inte att jag inte älskar hundar och att jag inte älskar att träna hundar, för det gör jag. Men jag kan inte säga att hundar är min passion, för det är inte hela sanningen. Min passion är snarare att hjälpa andra människor med deras hundar och att se hundar och människor få kontakt och samarbeta. Glada hundar och glada ägare gör mig glad.
Alla som gått kurs hos mig har säkert tagit del av min ohämmade glädje när en hund eller en ägare tar steget över en tröskel som de trodde var ett obestigligt berg. Första gången en ägare får sin valp att ligga eller glädjen hos hunden när den förstår att komma är kul! Eller varför inte lättnaden hos en husse när hunden inte hoppar eller biter i händer och ärmar.

Att ha hund ska vara roligt, givande och fritt från ångest. Att vara Camilla är roligt, givande, utmanande och oerhört tillfredsställande.

Kanske kommer det mer text här med tiden... Hoppas du finner min blogg givande att läsa. Mina kurser kan du läsa om på Lyckliga hundar lyder gärna!.