En hundinstruktör som bloggar om hundar, hundträning och vardagsliv

fredag 27 augusti 2010

Lurendrejare på annonssidan

När man har ett företag så behöver man aldrig söka sätt att annonsera, om man har pengar att spendera på detta vill säga, eftersom att man hela tiden blir uppringd. Jag har blivit uppringd av Lokaldelen, Stockholmsdelen, eniro, hundkartan, Google m.fl.

För något år sen gjorde jag en deal med ett företag, vilket jag verkligen ville. Allt stämde. De ringde ett par gånger för att bekräfta alla uppgifter, vilket jag tyckte var lite konstigt men jag tänkte att de kanske bara hade dålig kommunikation inom företaget eller bara var riktigt noga med att man inte skulle hunnit ändra något.
Så kom fakturan och jag betalade en ganska stor summa till detta företag för att synas både i papperskatalogen och på nätet. Sen efter ett tag kom en till faktura, men... Första pappret var en bekräftelse på alla uppgifter och ett tack för samarbetet. Det var ganska många papper och eftersom att jag redan hade betalat en faktura så brydde jag mig inte om att kolla igenom alla papper utan bara la de till handlingarna så att säga. Inom kort kom en påminnelse, och eftersom att jag fortfarande inte kopplade att det var ett helt annat företag så ringde jag upp detta företag (hade numret på mobilen), de sa att det måste blivit ett fel och jag slängde fakturan.
Hur tror ni det gick? Åt helvete. Det slutade med inkasso och en förbannad Camilla som fattade noll väldigt länge.
Jag förstår fortfarande inte hur det kunde bli så att två så lika företag ringde mig inom bara några veckor och att dealarna såg precis likadana ut. Väldigt lätt att ta miste, verkligen.
Det klarade upp sig och jag lärde mig flera saker av den upplevelse.

Bl.a. så lärde jag mig att om någon ringer från ett företag så ska man säga att man inte har tid just nu och att man vill vara den som ringer upp. När man lagt på ska man kolla upp numrena så att de går till det företag de säger. Efter att jag började med det har jag flera gånger råkat ut för bluffmakare. Det märks ganska snabbt på att de inte vill att man är den som ringer upp eller att de ger ett helt annat nummer som kanske inte går nånstans, så att de till slut blir den som ringer upp iaf. Ibland har jag bara sagt (om jag är i skogen med hundarna just då) att jag inte kan prata just nu, kommit hem och kollat upp numret och då har det antingen gått till en privatperson eller så har det inte gått att kolla upp. Om numret är "hemligt" då blir det verkligen ingen deal.

Sen gillar inte jag det här med att man ska "skriva på" på telefon. Ni vet när de spelar in vad man säger och att allt stämmer.
Och då kommer vi till dagens händelse. Tidigare har jag haft kontakt med en trevlig tjej på Företag XX som jag också har numret till. Idag ringde en karl och samtalet började jättejobbigt av två enkla anledningar: hans breda skånska i kombination med så mycket bakgrundsljud gjorde att jag inte förstod ett smack av vad han sa.
Men det jobbigaste för mig är att när någon ringer mig såhär så har jag ofta helt andra saker i huvudet: daghundarna, kurser jag ska ha eller ha haft, eller som idag: lunchen! Är jag då beredd på att höra om mitt avtal med ett företag och hur det ska ändras och sen på vilket sätt och sen dessutom - är jag verkligen redo att "skriva på"?
Sen är ju försäljare så att de pratar fort som sjutton för att få fram vad de vill ha sagt och jag bad karl säga om samma meningar minst 3 gånger. Han frågade "förstår du?" och jag sa "nej, egentligen inte".
Hursomhelst... när jag väl förstod VAD han sa kunde jag fortfarande inte greppa den enorma summan jag skulle betala, som jag skulle betala inom 30 dagar och vad som ingick. Jag var oerhört misstänksam på om han ens ringde från Företag XX. Först sa han nämligen Företag YY.se. Nu när jag slår upp numret så är det ett mobilnummer och det är inte registrerat. Misstänkt!

Hur gick det då? Jo jag sa att jag inte kunde ta beslutet att godkänna något på telefon utan att ha läst igenom det först så jag bad honom skicka avtalet. Han frågade om jag hade fax, men nej, jag har inget faxnummer. Jag sa att han kunde maila, men han hade ingen e-postadress (ursäkta?). Då sa jag att han kunde posta men han sa att det inte gick pga administration "det förstår väl jag?" Nej, sa jag, det förstår jag faktiskt inte. Vad är det för skillnad på att posta och att faxa om man inte skickar orginalet? Till slut så sa jag att han skulle be någon annan på företaget att maila mig, någon måste ju ha en mailadress? Då skulle han prata med sin chef. När han efter en lång stund kom tillbaka så sa han att jag skulle få allt postat till mig. Sen bad han att ändå få säga vad det innefattade (han hade redan sagt allt en gång tidigare), men jag gick med på det och sen tackade jag honom för att han skulle posta.

Fan vad man får stå på sig! Helt otroligt.
Jag är oerhört glad att jag inte gick med på att "skriva på" något och det ska bli intressant att se om det kommer någon post.

Vad gjorde att jag blev misstänksam?
1) Han sa först YY.se sen XX
2) Inom 3 minuter från samtalets början ville han börja spela in.
3) Jag har för mig att jag alltid betalar detta företag via "autogiro". Den reklam jag lägger upp, alla klick osv, dras från företagets konto en gång i månaden.
4) Varför ringde inte tjejen?
5) Han ringde från ett mobilnummer.

och mycket mer...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar