Bye Brown... for now.

Ja nu har lilla Brown flyttat hem igen till sin egen familj. Mitt skadade knä är väl den enda delen av mig som tackar för det avskedet. Resten av mig kommer att sakna honom och så kommer min egen hund.
Vi kommer kanske att vara hundvakt åt honom igen i framtiden, det får tiden och livet utvisa.

Skvallerträning med Brown, I

Jag är fortfarande hundvakt åt den lilla söta chihuahuan Brown och han behöver ju sin dagliga motion. Den fysiska hjälper min fästman till med och även hans mamma och i helgen kommer min snälla mamma till undsättning.

Men den mentala. Eftersom att denna lilla hund själv har hög risk för just patella luxationer så är hopp och tricks inte riktigt hans område. Han vill, tro mig, men jag vill inte riskera något med någon annans hund.
Och med tanke på det och min nuvarande situation så jag tänkte faktiskt göra något jag kan göra sittandes till en början: Skvallerträning.

Första steget är att förknippa belöning hos mig med ett ljud. Klickern är ju bra, men jag tror faktiskt jag ska använda mig av en pipmus...

När jag gjort det så går jag ut och sätter mig på en bänk och låter hunden skvallra på allt som går förbi. Målet är svarta hundar eftersom att de får honom att gå i taket med en gång. Men vi börjar på lite lägre nivå som cyklar, barn och människor som passerar.

Wich us luck!

Olyckor händer

Ja, i söndags under en kurs fastnade mitt ben i en spårlina och jag råkade ut för en "patella luxation". Detta innebär att jag begränsas i mitt yrke de kommande veckorna, men jag är nog på banan igen snarare än de flesta tror. I am resilient!

Lite ironiskt är det att jag fick en sån där innan hunden, som faktiskt har för vana att få just patella luxationer... chihuahuan menar jag då, inte wheaten terriern.

Hursomhelst så flyttar jag alla mina kurser närmare hemmet för tillfället. De kursare som hoppar av eller väljer andra alternativ förstår jag till fullo, även om jag hoppas att det inte blir så många. Det är inte så långt från förra kursplatsen till den nya.

Daghundarna får klara sig utan mig oktober ut till en början, sen får vi se vad sjukgymnasten säger.

Wish me luck!