Minst sagt svinkallt

Idag höll jag tredje passet på höstens omgång av Vardagslydnad för barn med hund. Vi höll igång ordentligt i en timme. Vi tog pauser, men under pauserna fick barnen röra på sig mycket - springa med hundarna bl.a. Det var jättekul och det är jättekul att ha kurser med barn. Barn tar allting så bokstavligt att det är lätt att förstå när och hur man varit otydlig med något. Och barn är så villiga att göra rätt, medan vuxna många gånger hindras/begränsas av förutfattade meningar eller inrutade vanor. Om ett barn gör något man instruerat och utför det helt rätt men säger att det inte känns rätt, så har de (så gott som) alltid rätt. Barn lever sig in i hur hundarna upplever det på ett djupare plan än vad de flesta vuxna klarar av. Det är oerhört givande och personutvecklande att jobba med barn+hund.

Idag var det svinkallt. Mätaren visade 10 minusgrader och det kändes. När man (läs: jag) är mitt upp i något, som att hålla en kurs, så tänker jag ofta inte på trivialiteter såsom kyla, värme, hunger eller påträngande naturbehov. Men idag tänkte jag tillräckligt på det för att påminna om vantar mellan övningarna och för att få barnen att hålla ångan uppe genom att röra sig mycket.
När jag kom hem fick jag med hjälp av en balja från ÖoB och hett vatten värma upp mina stelfrusna fötter. Och jag som HAR bra skor.

Imorgon ska jag sätta in värmemattor (? = heatpads på eng.) i skorna, som jag hoppas får plats tillsammans med mina fötter, för att klara av alla tre kurser. Det är tur att jag iaf har två timmars lunchbreak mellan kursen på förmiddagen och de två valpkurserna på e.m.

Klä er varmt gott folk och tänk på hundens tassar!

Lagom med jobb?

Imorgon ska jag ha andra enskilda passet (av fyra troligtvis) med en dvärgpinscher och hans unga matte. Det ska bli jättekul. Bland det bästa jag vet är att inte kunna förbereda mig utan behöva arbeta på stående fot och sen ta det därifrån. Första passet kom vi överens om vad vi behövde jobba med och jag gick igenom 2 grundläggande övningar. Imorgon blir det mer träning på passet och det ska bli riktigt kul som sagt.

De här enskilda träningarna (just nu har jag en på tisdagar också) är lagom med jobb. Knät blir inte slutkört men jag "håller mig i rörelse" som min sjukgymnast vill.

Söndagarnas alla kurser är egentligen för mycket jobb, vilket jag fick erfara i söndags när knäskålen gjorde en liten utflykt på vägen hem efter barnkursen. Nästa söndag blir inte lika tuff som tur är. Då har två av passen teori inomhus så m a o får mitt knä vila och bara ha kurs på morgonen och sen eftermiddag. Det ska nog gå bra tror jag.

Om någon av daghundsägarna läser min blogg så kommer jag alldeles snart att höra av mig till er, jag ska bara ha ett sista pep-talk med min sjukgymnast så att jag tar rätt beslut och inte utsätter mitt knä för något som bara slår tillbaka hårdare.

Skvallerkurs

Nu har jag planerat en kurs i Skvallerträning. En kurs som helt har fokus på detta. Kursen riktar sig främst till vuxna hundar som jagar cyklar, joggare, springande barn eller något annat som rör sig. Den som vill lära sin hund att inte jaga vilt kan också gå denna kurs.

Det ska bli roligt att hålla en kurs med 100% fokus på skvallerträning. Jag har ju annars med skvallerträning som bas i Valpkurs fortsättning där vi bygger vidare på sånt vi arbetat på under valpkursen. Med vuxna hundar ser arbetet lite annorlunda ut och det ska som sagt bli riktigt kul.

Så om ni känner någon vuxen hund vars matte och husse har tröttnat på att ha en hund som alltid är längst ut i koppel och gärna springer fram till cyklar, barn eller annat som rör sig så tipsa de!

Att vara förberedd är bra...

...och att ha ordning gör det enklare.
Jag visste när jag vaknade imorse att jag hade allting ordnat inför idag, jag skulle "bara" ta fram scheman och grejerna och stoppa i väskan. Det var inte så bara det eftersom att jag fortfarande har för vana att skriva allt i block (jag litar inte riktigt på att min dator håller, den är rätt gammal nu) och jag hittade alla block förutom ett. Naturligtvis var det där enda blocket jag inte hittade det nyaste och alltså det med dagens scheman skrivna i.
Jag har en tidsskriftsamlare där jag alltid ställer alla block, men en kväll i veckan hade jag suttit i sovrummet och planerat och då lagt ifrån mig blocket på nattduksbordet. 10 virriga minuter tog det innan jag hittade rätt.

När man har allting planerat så är det inte kul att behöva planera allt en gång till, speciellt inte i sista minuten.

Idag ska jag hålla samma kurser som förra söndagen; en valpkurs fortsättning och två valpkurser (den ena pass 2 och den andra pass 5).
I fredags hos sjukgymnasten lovade jag att prova cykla till helgens kurser, men jag har knästöd för säkerhets skull. Det ska nog gå bra, det gick bra att cykla på centret i fredags så jag har inga negativa förväntningar. Alla som har skadat knät på det här viset vet att man klarar av att cykla långt innan man kan gå normalt.

Idag är det vintertid vilket innebär att kurserna hålls samma tid men en timme senare. Så då borde alla glada hundägare vara utvilade, eller hur?

Första kurserna med skadat knä

Nu fick det vara nog med vila, jag håller på att bli galen av att inte jobba. Så idag startade jag iaf upp de kurser som jag kan hålla här i Jordbro där jag bor. Nu föll det sig så att det bokstavligt talat öste ner regn i början av dagen och sen blev det naturligtvis lite kyligt också, så det blev fart på kurserna. Jag fick m a o lite tid mellan kurserna att åka hem och värma mig och vila knät.
Jag har ju haft sådan tur hittills att min gamla mamma har hjälpt mig, hon har lånat sin brors bil och skjutsat runt mig hela veckan, och idag fick hon köra fram och tillbaka mellan kursängen och mitt hem.

Kl 10 började första kursen - Valpkurs fortsättning med fokus på skvallerträning. Istället för 1½ timme som jag hade satt av för detta pass tog det knappt en timme. Nästa pass när deltagarna är 7 istället för fem så kommer vi nog behöva den sista halvtimmen också.

Sen fick jag då 45 min att åka hem (jag bor nära) och vila knät och dricka en kopp té på.

Kl. 11:45 började nästa kurs, en Valpkurs vars första pass var idag. Den kursen tog en timme, precis som jag hade förutsett, deltagarna är nämligen bara tre stycken. Fr.o.m. nästa vecka ska jag slå ihop de i slutet med Valpkursen efter så att Valparna får träffa fler valpar av andra raser och får chans att utveckla sitt hundspråk.

Sen kom min mamma med lunch. Mmm...

Kl. 13:30 började dagens sista kurs, en Valpkurs som hade fjärde passet idag. 2 av 6 deltagare dök upp. Sånt händer. Men alla fyra hörde i a f av sig i god tid innan så att jag visste att de inte skulle komma, och det är jag mycket tacksam för. Det här passet tog 45 min, det blir så med bara 2 hundar och lagom kyla. Vi får ta igen det nästa pass helt enkelt.

I och med att det nu är höstkyligt och snart vinter så återgår jag till att ha teorin för sig på valpkurserna, det blir bäst så.

Hur mår då mitt knä? Jo, eftersom att det var så omvirat som det var idag så gick jag med ett stelben och lyckades klara mig från att kliva snett eller bli puttad av någon hund.

Nu efteråt så är jag oerhört trött i knät och när jag gick middagspromenaden med min egen vovve Lady så kände jag att jag nog skulle suttit mera... men vi får se vad sjukgymnasten säger imorgon. Then comes the verdict.

Imorgon kommer jag blogga om kurserna på Lyckliga hundar lyder gärna!

Det är inget lätt beslut...

men ibland måste man ställa in alla kurser en dag för att kurera sig. Tyvärr. Idag har både jag och vovven råkat på någon form av magsjuka. Det har resulterat i att jag pendlar mellan mitt eget damrum och Ladys utomhustoalett och gräsbuffé.

Fick ett telefonsamtal idag

"Jag skulle vilja gå den enskilda kursen, den med klicker för den ska va så bra."

Sånt är kul att höra. Det är alltid lika roligt när någon ringer på refernser, d v s för att de har pratat med någon som är nöjd. Det händer allt oftare. Och det känns oerhört bra.

"Den roligaste kursen jag hållt"

Det verkar nästan som om varenda kurs den här hösten kommer hamna i kategorin "den roligaste kursen jag någonsin hållt".

Valpkursen som hade sitt andra pass av sju i förmiddags har elva valpar indelade på två grupper. Den är rolig eftersom att det är kul att få träffa så många olika raser på en och samma gång, och olika hundägare. För olika är de verkligen.
Hundspråket på den kursen har överstigit alla mina förväntningar. För min egen del är det oerhört utmanande att sätta ihop bra lekgrupper. Sen vet jag inte om det är så att jag är alldeles lagom tydlig eller om jag inte ännu har lyckats få valpägarna att inse hur viktigt det här med språket faktiskt är. Det de får uppleva på den här kursen har efterfrågats av tidigare kursdeltagare.
När det gäller teorin, som båda grupperna har tillsammans, så hade jag hoppats att många raser och många olika människor skulle bidra till en livligare diskussion. Men nej, det är knäpptyst... Det ska bli intressant att se om det släpper allteftersom eller om så här många deltagare är för många på teorin. Isf får jag helt enkelt se till att om jag får en stor grupp igen någon gång; att jag bara har de gemensamt på just hundspåket.
Något som jag inte riktigt vet vad jag ska göra av på valpkursen är frågetid för den första gruppen... eftersom att de skickas iväg mitt i passet nästan (när grupp b ska ha praktiska övningar) så får de aldrig tid att fråga. Naturligtvis hänger det lite på de att öppna munnen och fråga när chansen finns, men det känns ändå som om jag skulle behöva ge mer uppenbar tid för detta. Nästa dubbelgrupp (om det blir någon) får jag helt enkelt dubbla den enskilda tiden för och bara ha hundspråk i en halvtimme tillsammans. Då kommer det förmodligen bli fler som vågar ställa frågor under teorin.

Nu till rubriken... Jag skrev något liknande efter första passet på Den positiva relationen, oc nu är det Skogsaglityn det handlar om. Nämligen Nivå 2. Jag har kört nivå ett så många gånge nu att jag nästan börjar undra m det märks på mig att jag nästan gör det per automatik. Nej så illa är det inte, men det är inte utmanande längre. I nivå två har jag avancerat alla hinder och blandat in lite targeting för att lära hundägarna att föra sina hundar när de är en bit ifrån. Det är riktigt kul! Jag kommer att uppdatera kursbloggen med det första passet nu i veckan och det kan man sen läsa om under Etiketten Kursblogg eller Skogsagility. Vilket som går bra att klicka på för att få se lite bilder bl.a.

Utställningsträning

Trots att hälsan inte är på topp just nu så orkar jag igenom dagarna. Igår kväll var det dags att träffa en av de valpägare som missade kurstillfället i söndags.
Hon var hur trevlig som helst och frågade om jag har kurser för inför utställning. Svaret är Nej. Jag ställer inte ut själv och eftersom att jag har kurser för familjehundar så är inte utställningsträning något jag prioriterar. Jag satsar mer på Vardagslydnad och problemlösning samt aktivering av hemmahunden.

Däremot så kan jag erbjuda enskild träning. Och då använder vi oss av klickerträning för att nå bra resultat. Så det ska vi göra med denna lilla valp när valpkursen är klar.
Det betyder att jag har några veckor på mig att fräscha upp mina kunskaper i ämnet. Några av de saker vi kommer att träna med honom är hanteringen, att stå och fritt följ.

Jag ser fram emot samarbetet & utmaningen.

Inför en kursstart

Ja jisses vad mycket som kan gå fel inför en kursstart. Jag startade flera kurser igår. Och det är alltid folk som inte dyker upp, sånt får man räkna med. Jag har lagt märke till en gemensam nämnare hos folk som har tendensen att inte dyka upp så jag brukar ha en ganska god känsla för när det lämpar sig att ta emot extra anmälningar för att öka chanserna att fylla en kurs. På en av kurserna igår hade jag gjort just det: tagit emot en extra anmälan för att vara säker på att fylla. Och mycket riktigt, människan dök inte upp och gick inte att få tag i heller.

På en kurs så hade jag inte numret till en hundägare, jag hade helt enkelt aldrig fått det. Jag vet att folk kan gå vilse och därför ber jag alltid om telefonnummer. Så när jag kom hem så mailade jag direkt och frågade var vederbörande hade tagit vägen och fick ett oerhört argt svar om att jag kunde ringt och dåligt ritad karta etc.
Jag vet att kartan var bristfällig eftersom att det var mitt första försök till karta och jag har inte tillgång till de kartritarprogram som jag använde under min tid som geografstuderande. Och det är helt ok att komma med konstruktiv kritik så att jag kan förbättra kartan mm. En sak som jag alltid tycker är svår är vart man ska sätta upp skyltar eftersom att var man än sätter de så lyckas folk komma en helt annan väg och missar de alltså ändå.
Och hur lätt är det att ringa när man inte fått något telefonnummer?

I det arga svaret var telefonnumret bifogat längst ner och jag tänkte "Hm, har det varit så alla hennes mail...oops", men nej, inte i ett enda tidigare mail kan jag hitta något telefonnummer. Jag skickade ett lite förhastad mailsvar tillbaka om detta, och tänkte sen att äsch jag ringer med en gång, men jag skulle återkomma i eftermiddag.