Bara avbruten träning

problemet när man försöker lära andras hundar någonting är att man aldrig lyckas avsluta det hela och nå sitt mål. Så har det iaf varit för mig den senaste tiden. Luktdiskrimineringen med Z fick ett abrupt slut med min knäskada och Skvallerträningen med Brown slutade innan den hann komma igång eftersom att han blev hämtad i förtid av sina mattar. Suck.

Jag har i a f Lady. Jag ska göra ett försök med luktdiskriminering med henne men jag tror egentligen att det är för mycket för henne. Hon är ju trots allt 14,5 år gammal. Förmodligen blir det mer stepp-träning framöver.

Var kreativ med din hund och ha kul!
Lyckliga hundar lyder gärna!

Skvallerträning med Brown, I

Jag är fortfarande hundvakt åt den lilla söta chihuahuan Brown och han behöver ju sin dagliga motion. Den fysiska hjälper min fästman till med och även hans mamma och i helgen kommer min snälla mamma till undsättning.

Men den mentala. Eftersom att denna lilla hund själv har hög risk för just patella luxationer så är hopp och tricks inte riktigt hans område. Han vill, tro mig, men jag vill inte riskera något med någon annans hund.
Och med tanke på det och min nuvarande situation så jag tänkte faktiskt göra något jag kan göra sittandes till en början: Skvallerträning.

Första steget är att förknippa belöning hos mig med ett ljud. Klickern är ju bra, men jag tror faktiskt jag ska använda mig av en pipmus...

När jag gjort det så går jag ut och sätter mig på en bänk och låter hunden skvallra på allt som går förbi. Målet är svarta hundar eftersom att de får honom att gå i taket med en gång. Men vi börjar på lite lägre nivå som cyklar, barn och människor som passerar.

Wich us luck!

Att styra vakten hos chihuahuan

Det kanske låter löjligt och inte alls värt besväret. Många kanske tycker att man helt enkelt ska säga åt hunden att sluta skälla.
Men vad får vi då? Jo vi får en hund som fortfarande vaktar men som inte tillåts få utlopp för detta genom att skälla. Hunden riskerar då att bli frustrerad och söker sen en annan kanal att få utlopp för detta.

Jag vill inte ha en chihuahua som skäller varje gång någon kommer eller går. Jag tar emot daghundar varje morgon kl sju och vill inte väcka alla grannar. Så hur gör jag då?

För "vardagsskällandet" som utlöses när grannar kommer och går, eller när målarna (ja det renoveras här just nu) bryter loss fasad och byter ut, så har jag en skallbrytande signal som jag har belönat så att den nu bryter allas skall och alla kommer till mig för att skvallra och få belöning i någon form.

Men det här med morgnarna... Jag ser till att vara hos Brown (som chihuahuan heter) när folk kommer så att jag kan belöna hans första skall, sedan avleder jag honom medan jag välkomnar hunden som kommer genom att klicka när han är tyst och belöna med godis.
Jag har nu gjort detta i två dagar och det långsiktiga målet är att han ska skälla en gång och sedan vända sig till mig. I början får jag vara snabb som sjutton med belönandet, men jag vet att det kommer att gå. Och det gäller att snabbt avancera så att hunden inte börjar kräva avledning utan faktiskt får utrymme att erbjuda tystnad efter första skallet.

Tålamod är en viktig egenskap hos en hundägare.

Inklickning av Brown

Sen i tisdags är jag hundvakt åt en liten chihuahua vid namn Brown. Han har haft en tuff vardagsvecka med daghundarna och en tuff helg med 4 kurser (sammanlagt 21 hundträffar idag) och barnkalas och besök hos en kompis till mig (igår). Och till råga på allt var en av hundarna på dagens kursstart en löpande tik. Mama mia!
Brown gnällde och var okontaktbar i 1½ timme för att sen lika plötsligt bli sitt vanliga glada jag igen, en aning tröttare.

Men efter att ha vilat i tre timmar så orkade han med att klickas in nu på kvällen. Jag var snäll mot honom och höll inte på så länge. Klickade in och klickade för ögonkontakt. Sen tyckte jag att det räckte för idag.
Igår betingade jag inkallningsordet och jobbade på mitt uppmärksamhetsljud som jag använder när vi ska gå vidare på promenad. Idag, förutom inklickningen, har jag jobbat på avledning vid hundmöten samt skallbrytning inomhus.

Det är kul att ha en hund att träna som inte glömmer allt man lärt den efter 24 h...

Imorgon har jag stängt för läkarbesök och Brown ska vara hos min kollega Ida över dagen med henne och hennes tre hundar. Sen har jag en hundmötskurs på kvällen och då lär det bli mer av sådan träning och om han inte är helt slut på kvällen sen kanske vi kör lite capturing, sånt är kul!

Vänjer lagotton vid haltin - filmklipp

På den här korta videon kan ni se att F inte längre bryr sig så mycket om haltin runt nosen. Promenaden gjorde susen. Det viktigaste är att man själv inte behandlar hunden annorlunda när den har halti på sig under tillvänjningen. Då kan man ju råka bekräfta att något är fel och även råka förstärka beteenden man inte vill ha.

Vänjer lagotton vid Haltin, dag 1

Igår var det lervälling ute och vid två olika hundmöten drog hundarna omkull mig så jag gled på leran. Inte så kul. Den drivande i det hela är F, han är 1½ år d v s intresserad av allt med svans och dessutom vägen har nästan 20 kg. Och när de andra märker att det funkar, ja då hjälper de till att dra. Z lyssnar bättre på mig sen han fick ha haltin på sig i våras och kan avbryta sånt här, men F är riktigt stark när han sätter den sidan till.
Just nu är jag ganska svag eftersom att hälsan inte är helt på topp heller.
Och hellre än att bli irriterad och arg på honom när det här händer, så ska jag lära honom vad jag istället vill att han ska göra.

Så idag ska jag vänja F vid haltin så att jag kan träna honom med den nu under hösten.
De följande dagarna kommer han bara att ha den på sig. Han kommer att ha den både ute och inne, men jag kommer inte att koppla på kopplet utan kopplet kommer vara i selen som vanligt.

han är inte helt nöjd med den här situationen som ni kan se nedan.

Man ser knappt haltin för all päls, med den går över nosen
och sen runt i nacken precis där brunt möter vitt.

Ett steg åt höger

Lady är lastgammal, verkligen, och hon lär sig gärna nya beteenden, om hon kommit på de helt själv. Det går inte ens längre att vägleda henne i rätt riktigt, om jag inte gör det genom att klicka för ett beteende (eller ett frö till ett nytt beteende) vill säga. Klickern är en gudagåva. Om jag försöker använda andra hjälpers så är det som om jag tappar henne någonstans på vägen, mellan hjälpern och klicket.
Så jag gör helt enkelt det som är bäst, jag klickar och belönar och arbetar endast med att vänta på nya beteenden att klicka för. Och med en gammal hund, som har sina vanor, så tar det ofta lååång tid mellan vare nytt beteende.

Hittills har jag fått henne att ”steppa”. Hon rör nämligen nästan frenetiskt med frambenen när hon ska erbjuda beteenden, så en dag kom jag på att klicka för det och det kallar jag att Steppa. Till 80% gör hon nu detta när jag säger ”kan du Steppa?” Och jag har även (äntligen) fått henne att förstå att hon kan göra det oavsett var hon är någonstans. Ute, inne, hos någon annan. Det tog tid kan jag säga.
Det största framsteget hittills har ändå varit att vi lyckades använda oss av det här steppandet för att klara av en av övningarna i Rallylydnaden, nämligen 360 grader vänster runt. I den övningen ska hunden trampa på stället och bara vrida sig med föraren när denne går runt 360 grader. Det är så jag ser på det hela i alla fall, även om vår instruktör säkert skulle ha uttryckt sig annorlunda.

Hursomhelst, Lady tycker ju att det här är hur kul som helst, men jag har tröttnat lite på att klicka för steppandet, och bara steppandet (utökar antalet steg varje gång visserligen). Och när man tröttnat på något då tappar man ju motivationen att utföra det, vare sig man är människa eller hund. Det innebär alltså att jag under en vecka inte alls har tagit fram klickern.

Men inatt drömde jag om Lady. Jag hade tagit ut henne på promenad och träffade då en karl som betedde sig helkonstigt mot sin hund, så Lady fick vänta och jag tog mig an teamet. Sen pratade Lady med mig (i drömmen alltså) och sa att ”Vi kommer ju inte hinna någonting om vi ska vara här hela kvällen, och det är synd, för jag känner mig faktiskt ganska bra idag, i bra form!” Och jag vaknade upp med riktigt dåligt samvete. Så direkt efter morgonpromenaden (i väntan på att hennes blötfoder skulle bli klart) så tog jag fram klickern.
Och idag har jag och lady hittat ett nytt beteende att klicka för. Wohoo!
Det är inget avancerat, verkligen inte, men det är nytt. Ett steg åt höger. Hon börjar steppa men jag klickar inte alls för det längre utan väntar på att hon ska ta ett tydligt steg åt höger. De tre pass (om 10 försök) vi körde idag innebär bara att jag väntade och klickade när hon ”råkade” ta ett eller flera steg åt höger. Men oj vad hon fick tänka. Jag filmade faktiskt. Och så fort mitt internet verkar funka igen som det ska så ska jag försöka lägga upp en av snuttarna här. (Problemet är bara att filerna blir så stora med min kamera.)

Just nu sitter jag och skriver i ett word-dokument offline och ska försöka gå online sen tillräckligt länge för att klippa ut och klistra in texten i ett blogginlägg.
Vi får se när jag lyckas med det, klockan är nu 07:47, vilken tid lades inlägget upp?

Skogspromenad

Idag var jag och grabbarna grus på lössprings-promenad i skogarna här omkring. Bilden är tagen när vi är på en "hästäng" mellan kvarntäppan och en annan hästgård som jag inte har en aning om vad den heter. Det är ingens privata äng utan här går mest hästfolk mellan gårdarna med hästarna och det verkar även vara en del av någon form av motionsrunda. De tider vi är ute är det dock sällan hästfolk ute.
När man väljer att gå ut på en långpromenad av den här typen så faller det sig naturligt att man lägger det mesta krutet på inkallningsträning. J var mig bokstavligen hack-i-hälinen hela promenaden och var också hur duktig som helst att komma när jag ropade. F flängde som väntat lite fram och tillbaka men även han var superduktig på att komma. Och Z, ja, det finns ju anledningar till varför jag måste ha honom i 25 m-lina, ett starkt jaktintresse är bara en av de...
På bilden är det Z i täten, J i mitten och F närmast.

När jag tränar inkallning såhär med hundarna så har jag ett helt annat inkallningsord än vad deras mattar och hussar använder. Och jag tänker inte avslöja det här. Det inkallningsordet betyder alltid något kul eller gott och sen har jag massor av ströord som också betyder att jag vill att de kommer in. Jag testade visselpipa i våras, men B (ej närvarande ännu) och F reagerade inte alls positivt på det höga ljudet.
Men oftare än inkallning så använder jag signaler för "Häråt", "Däråt", "Nu går vi", "Stanna" och "Vänta".

"Bakom" inför vintern

På förmiddagens långa promenad (jag går alltid ut 1½-2 timmar med daghundarna på f.m.) passade jag på att träna hundarna att gå bakom. Jag började med det i vintras när jag insåg att det var lagom kul med fyra hundar som gick i sin takt när jag försökte gå försiktigt över isgator.
Så nu tänkte jag att nu ska jag --- börja tidigt. Jag vet att det bara är augusti, men vips är det sent i oktober och första snön faller och slaskar och sen fryser, då kommer jag vara glad över att hundarna är så duktiga på att gå bakom.
Och de var faktiskt riktigt duktiga på att gå bakom idag, så jag la krutet på vad jag vill att de ska göra efter att de har gått bakom. F är ju lite flängigare lagd så han vill ju gärna bara rusa framåt i ett riktigt "wohoo!" när jag har gett frisignalen. Så nu arbetade jag alltså på att ha ett steg till innan frisignalen, något för att lugna ner just F så att han inte flyger fram.

Bakom är en övning som jag även har med på Unghundskurser, för vilka riskerar att dra omkull sina mattar och hussar i vinter om inte unghundarna?

Eftersom att det fortfarande är återinskolning efter sommaren så gäller det att vara alert hela tiden på andra beteenden som man vill ta itu med. promenadlydnad över lag är något att arbeta med. När även B har kommit tillbaka nästa vecka kommer det att bli lite lugnare igen. Just nu verkar hundarna vara kvar på semester viss dagar, även jag kan jag tillägga... :)

Daghundar sync-tränar jag. Jag gör samma saker med alla och belönar för samma beteenden. Det är lättast så när man inte alltid har samma hundar heller. Ibland är det bara Z o F och ibland, som idag, är även J här. Och idag har jag ju Lady här också. Hon ska vara med mig idag och imorgon, sen får hon paus från daghundarna på torsdag innan hon kommer igen på torsdag kväll.